Rimforsa

Rimforsa

1907 elektrifierades Rimforsa, Opphem och Schedevi. Det var Nils Pontin som lät uppföra Hallstaåns kraftstation strax väster om Rimforsa. Från 1913 fick Kisa och Kättilstad sin elförsörjning från Hallstad. 1918 anslöts även Sjösätters kraftstation, ytterligare västerut mellan Viggen och Långsjön, till detta elnät, som sedermera överläts till Forsaströms Kraft AB utanför Åtvidaberg. Strax uppströms Hallstad kvarnby ligger Eriksholm och här lär den första lilla kraftstationen legat.

Idag står tornet helt tomt och förfaller. Tänk vilken möda det lades på arkitektur och detaljer på en så relativt trivial byggnad, i alla fall som man kan se det idag och särskilt om man jämför med bredbandsoperatörens nybyggda teknikbod intill.

Vid transformatorn satt en elbelyst klocka som bör ha imponerat resande som passerade förbi. Klockan är nedmonterad, men kommer eventuellt att rustas upp enligt vissa källor…var finns den nu? …jo, jag har fått reda på att transformatortornet ägs av Liljeholmens Folkhögskola och att det är just där som klockan finns förvarad.

Nu är jag nog lite partisk, eftersom detta är ’hemmatornet’, men är det ändå inte ett av de vackraste tornen?

Linköping, stadslandskap I

Linköping, stadslandskap I

1922 övertog Linköpings stad, Linköpings Elektriska Kraft och Belysnings AB. De gamla transformatorstationerna var då inrymda i förhyrda källarlokaler runtom i staden. De flesta av dessa var redan 20 år gamla och det var dels dags för lite förnyelse och så ville man komma bort från osäkerheten i de hyrda lokalerna.
Arkitekten Axel Brunskog fick i uppdrag att ta fram några standardtyper på transformatorstationer och mellan 1922 och 1926 byggdes 11 stycken, varav fyra finns kvar. (källa: Gunnar Elfström/Göran Billeson)

Motala IV

Motala IV

Motala III

Motala III

Vägen till Klockrike

Vägen till Klockrike

Linköping IV

Linköping IV

Linköping III

Linköping III

Linköping II

Linköping II

Ett av få transformatortorn i trä jag hittat i Östergötland. Den står hyfsat väl synligt från riksvägen som jag passerat flitigt i hela mitt liv…men aldrig sett tornet…hmm. Jag har läst i nåt dokument att istället för porslinsisolatorer i väggenomföringen, gjorde man hål i glasrutorna och använde dem som isolatorer. Här är ett typexempel på detta.

 

Kinda I

Kinda I

Helt plötsligt dyker den upp där vid sidan av vägen, den lilla kraftstationen med det inbyggda transformatortornet. På andra sidan av vägen ligger dammen alldeles spegelblank. Allt inbäddat i en idyllisk grönska och vattnet rinner förbi ner till sjön strax nedströms.

 

Vadstena III

Vadstena III

Byggt 1918 och en lite annorlunda arkitektur för dessa breddgrader, mer likt några i Skåne, tex det i Maglarp. Egentligen synd med förfallet, men om det ändå ska förfalla, så är det ju bra att det förfaller så här snyggt.

Vadstena II

Vadstena II

Jag tycker om att man behåller tornen, trots att den nya tekniken kryper inpå med sina små kiosker. Här ute på slätten, nära Vättern, är ljuset ofta magiskt.

Vadstena I

Vadstena I

Förutom detta torn, finns det ett till likadant inne på en gårdsplan en bit söderut från detta. Jag har inte sett några liknande nån annanstans, kanske en lokal arkitekt eller byggmästare?

Vikbolandet I

Vikbolandet I

Vikbolandets elektriska kraft aktiebolag, VEKA, byggde tornen 1920 för sin distribution av elektricitet till hela Vikbolandet. Totalt fanns det nog 6 transformatortorn av denna typ, och tre av dom finns fortfarande kvar, men inte i drift. Elen kom från Norrköping och spänningen var 40kV fram till dessa transformatorer som sedan skickade vidare 3kV i ett lokalt nät och 220/380V till de närmast liggande gårdarna och byarna.

Vikbolandet II

Vikbolandet II

Vikbolandets elektriska kraft aktiebolag, VEKA, byggde tornen 1920 för sin distribution av elektricitet till hela Vikbolandet. Totalt fanns det nog 6 transformatortorn av denna typ, och tre av dom finns fortfarande kvar, men inte i drift. Elen kom från Norrköping och spänningen var 40kV fram till dessa transformatorer som sedan skickade vidare 3kV i ett lokalt nät och 220/380V till de närmast liggande gårdarna och byarna.

Stationen var i drift från 1920 till slutet av 1960-talet. Transformatorer och det mesta andra är bortmonterat. Larmsirenen på fasaden påkallade uppmärksamhet vid strömavbrott och en insats från den som hade hand om skötseln.

Pin It on Pinterest